Tamråttans hälsa

En frisk råtta har slät blank päls (förutsatt att den har slät pälstyp), är pigg, nyfiken och utan sekretion runt ögon/nos. Päls och könsdelar ser rena ut. Råttor är väldigt renliga och en frisk råtta är helt ren med undantag för ev. smutsig svans och lite missfärgningar i ljus päls från någon av råttkompisarna som sovit tillsammans, antingen lite porfyrin eller från urinen.

För nya råttägare är det bra att vänja sig vid att göra en liten friskkontroll där man inspekterar hela råttan systematiskt, så ser man hur en frisk råtta ser ut. Be gärna uppfödaren visa det i samband med besök.

En råtta som inte mår bra har oftast lite uppburrad päls, kisar med ögonen och kan vara slö, beroende på allvarlighetsgraden. Ibland sitter den för sig själv, det kan variera – ibland är flocken runtom och skyddar så man inte ser den sjuka råttan. Det gäller att upptäcka ohälsa så tidigt som möjligt, så även om råttan bara avviker lite från sitt normala jag, rådfråga gärna uppfödaren. Enklast är att skicka ett filmklipp eller visa på videosamtal.

Ohälsa/sjukdomar hos tamråttor

Nysningar/förkylning är vanligaste åkomman, som generellt är ofarlig. Råttan nyser extra mycket och man kan se lite snor vid nosen (rödfärgat, pga färgämnet porfyrin). En förkyld råtta är pigg och aktiv som vanligt, och brukar snabbt tvätta bort snoret. Ibland finns även lättare irritation runt ett eller båda ögonen (rödfärgat sekret). Andningen är opåverkad. Nysningar kan t.ex. uppstå vid drag/snabb temperaturförändring.

OBS – i en ny miljö nyser råttor extra mycket utan att vara sjuka, t.ex. precis efter en flytt.

Vid en vanlig förkylning är nedre luftvägarna inte påverkade, så om man lyssnar över råttans lungor låter andningen normal (vilket kan vara svårt att bedöma om man är ovan). Ibland kan biljud från snor i nosen/övre luftvägarna fortplantas till nedre luftvägarna, vilket kan göra en djurägare orolig för att det även finns infektion i luftrör/lungor – är man osäker rekommenderas veterinärbedömning. OBS – vid misstänkt lunginflammation (se nedan) kan förloppet vara mycket snabbt och veterinärbedömning bör ske akut för ställningstagande till antibiotika.

Det finns olika huskurer man kan prova mot förkylning, t.ex. ljummet rooibos med lite honung, KanJang eller kvistar av färsk timjan. Veterinärbesök behövs inte om råttan är opåverkad. Är du osäker kan du i första hand filma råttan och skicka till uppfödare/annan erfaren person, eller om denna möjlighet inte finns och du är orolig – då får du givetvis söka akut till veterinär.

Man kan minska risken för förkylning genom att se till att råttornas bur inte står i drag (AC), samt att vid transport utomhus skydda transportburen från vind och regn.

Lunginflammation kan komma från ingenstans. Råttan kurar ihop sig i buren, pälsen är lite uppburrad, ögonen halvslutna, och andningen är påverkad. Man ser det genom att råttan använder sina magmuskler för att dra andetagen, och andningen är väldigt snabb. Andningsfrekvens kan dock vara svårt att bedöma på en råtta då den även är hög hos en frisk råtta. Men ser man att det ”fladdrar”/rör sig snabbt på båda sidor av buken i takt med andetagen, då är det akut och råttan bör bedömas av veterinär så fort som möjligt. Det är inte säkert att råttan överlever, även om antibiotika ges. Ibland är förloppet så snabbt att råttan redan är allvarligt sjuk, även om man åker akut till veterinären. Då rekommenderas man troligen att avliva råttan pga. dålig prognos.

Rossel är en kronisk sjukdom i luftrören, Mycoplasma är ofta inblandat. Mycoplasma förekommer normalt hos tamråttor (som då är symtomfria), men vid sänkt immunförsvar (genetiskt eller pga. stress) ökar risken för infektion som på sikt kan leda till rossel. Rossel är för mig inte samma sak som en akut lunginflammation, även om det kan låta likadant över luftvägarna. Rossel är snarare en kronisk luftrörskatarr där det på sikt blir permanenta skador på luftrören, och är därmed är svårt att bota. Antibiotikakurer finns med i behandlingsarsenalen, men trenden är att behandla allt mindre med antibiotika pga. otillräcklig effekt samt att man inte kan behandla ”grundproblemet”.

Symtomlindrande behandling kan ges i form av Metacam (smärtlindrande, antiinflammatorisk medicin), Acetylcystein (slemlösande) och/eller Viagra (som har vidgande effekt på luftrören). Om andningen blir för tung, eller om man ser tecken till att råttan magrar av, får man låta råttan somna in. Tänk på att råttan har ökat energibehov, mata generöst och med lättillgänglig energi.

Ohyra kan t.ex. dyka upp om man varit på utställning eller träffat andra smådjursägare. Teoretiskt sett kan det även spridas via att man köper burinredning i en djurbutik som säljer både levande djur och burar/inredning. Detta då det ofta är samma personal som hanterar både djuren och all inredning de säljer. Det finns fall där det spridits via burströ. Man bör även vara uppmärksam om man funderar på att ha hö och/eller halm i buren, även där finns risk för ohyra. Jag föredrar att köpa ängshö via zoobutik online.

Löss, skabb och kvalster är exempel på ohyra som råttor kan drabbas av. Leta efter små sår i pälsbotten, små levande kryp eller gnetter, lössens vita ägg som är fastklistrade ett och ett på hårstrån. Titta noga efter kryp som antingen sitter som rödbruna små ”flagor” i pälsen (lägg ”flagorna” på ett vitt papper och kolla med mobiltelefonens kamera i förstoring om de rör sig – dvs lever = löss), eller om du noterar när du håller din råtta att det klättrar över små kryp på din hand (troligen kvalster). Man behöver bra ljus och så kan man försiktigt blåsa i råttans päls mothårs så att man ser hårstråna hela vägen ner till pälsbotten. Ohyra är jobbigt för råttorna pga att det kliar.

Veterinärkontakt rekommenderas för korrekt diagnos och behandling. Man bör även göra en egen ”smittspårning” och funderar på var ohyran kan ha kommit ifrån, samt om det finns risk att den spridits vidare till någon annan.

Tumörer är ganska vanligt förekommande hos råttor, särskilt juvertumörer hos honor (förhoppningsvis inte före 1 års ålder, men det kan förekomma). Beroende på råttans ålder och hälsotillstånd kan operation vara aktuellt, om det är en typ av tumör som kan tas bort i sin helhet. En äldre råtta klarar narkos och sårläkning sämre, och då är ett alternativ att låta råttan leva så länge livskvaliteten är bra.

Det kan vara svårt att skilja på tumör och varböld (abscess). En varböld har generellt ett snabbare förlopp (tillväxer snabbt, ibland i anslutning till ett sår). En varböld tömmer sig ofta spontant efter några dagar – man får dock bedöma hur påverkad råttan är av ”bölden”, och om det är rimligt att avvakta spontan tömning. För oerfarna rekommenderas kontakt med uppfödare eller veterinär. Varböld kan t.ex. ha uppstått efter ett bett från en burkompis. Allvarlighetsgraden påverkas också av var på kroppen den sitter. En tumör tillväxer sällan snabbt, men ibland upptäcker man den inte förrän den blivit centimeterstor, eller på en överviktig råtta, ännu större.

Informationen på denna sida är sammanställd utifrån uppfödarens egen kunskap och erfarenhet.